Förra veckan deltog vi på ett seminarium arrangerat av Sveriges forum för hållbara investeringar, där Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet, talade om förändringarna i det geopolitiska landskapet – och vad de betyder för Europa, marknaderna och kapitalflödena. Som associerad medlem i Swesif värdesätter vi möjligheten att ta del av olika perspektiv i hållbarhetsfrågor och ta del i diskussionen om utmaningar, förändringar och möjligheter i en tid präglad av osäkerhet.
En central insikt från seminariet är det tydliga skifte vi nu ser: maktfaktorer tar större plats och gemensamma spelregler utmanas. Det påverkar inte bara stater utan även riskbedömningar och investeringsbeslut hos enskilda aktörer. För EU måste utvecklingen innebära en komplex balansgång.
Att värna grundläggande fri- och rättigheter kräver handlingskraft i en föränderlig omvärld. Ett ökat fokus på att stärka försvarssektorn är ett tydligt exempel på detta. Samtidigt finns ambitionen att styra kapitalflöden mot hållbara ekonomiska verksamheter kvar. Dessa regelverk bygger på principer om transparens och jämförbarhet.
Enligt Isak Steinbach, biträdande jurist, kan det finnas ett värde i att hållbarhetsbegreppet är föränderligt och anpassningsbart i takt med omvärldsutvecklingen. Samtidigt riskerar en alltför långtgående flexibilitet att leda till spretiga tolkningar och minskad enhetlighet. Det kan leda till försämrad jämförbarhet och i förlängningen öka risken för grönmålning.
