1. Sammanfattning
Följande nyhetsbrev belyser den rapport som Finansinspektionen, nedan FI, har publicerat om de risker inom penningtvätt, finansiering av terrorism och internationella sanktioner som myndigheten bedömer som störst och därför särskilt kommer att uppmärksamma i tillsynen
under år 2026.
FI framhåller att ett väl fungerade finansiellt system, som är stabilt och präglas av ett högt förtroende, är en förutsättning för en fungerande samhällsekonomi. Samtidigt finns det många aktörer som har ett intresse av att använda det finansiella systemet i brottsliga syften. Finansiella företag är därför skyldiga att förebygga och motverka att systemet utnyttjas för
sådana ändamål.
FI identifierar särskilt risker hos företag som erbjuder tjänster kopplade till internationella transaktioner, som betalningsinstitut och banker, företag med tillstånd att ge ut elektroniska pengar och kryptoaktörer. Det finns även sektorsövergripande risker kopplade till användningen av företag som brottsverktyg och interna möjliggörare i finansiella företag. Vidare bedömer FI att risken för finansiering av terrorism fortsatt är förhöjd samt att det finns risk för brister i finanssektorns förmåga att följa internationella sanktioner.
2. Bakgrund
Penningtvätt, finansiering av terrorism och kringgående av sanktioner är globala utmaningar. Av den nationella riskbedömningen som publicerades i juni 2026 framgår att den övergripande risknivån i sektorn bedöms vara högre jämfört med riskbedömningen från 2020/2021. Den högre risknivån beror främst på att hotet från organiserad brottslighet har ökat och att brottsligheten blivit alltmer integrerad i den legala samhällsstrukturen.
Den kriminella ekonomin i Sverige beräknas årligen omsätta minst 352 miljarder kronor. Finansiering av terrorism utgör dessutom fortsatt ett hot mot den allmänna säkerheten. Terrorhotnivån i Sverige har sedan maj 2025 varit förhöjd och motsvarar nivå tre på en femgradig skala.
FI:s tillsynsuppdrag omfattar cirka 2 200 företag, allt från globala storbanker till små enmansföretag. För att tillsynen ska vara så effektiv som möjligt identifierar FI varje år de risker som bör prioriteras i tillsynen inom det närmaste året.
3. Prioriterade riskområden år 2026
3.1. Betalningsinstitut och andra aktörer som erbjuder internationella transaktioner
Den finansiella sektorn präglas av en hög utvecklings- och innovationstakt. Digitala tjänster bidrar med nya finansiella lösningar till såväl konsumenter som företagskunder, men skapar samtidigt nya möjligheter för kriminella att verka i denna miljö. FI framhåller att det därför är av stor vikt att företagen, i takt med sin utveckling, anpassar sitt sätt att hantera de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som är förknippade med företagens produkter och
tjänster.
Den nationella riskbedömningen lyfter särskilt fram de risker som är förknippade med snabba, digitala finansiella tjänster som erbjuds av vissa aktörer på finansmarknaden och som ibland helt saknar fysisk närvaro. De höga riskerna för både betalningsinstitut och utgivare av elektroniska pengar bekräftas även i den nationella riskbedömningen för 2024/2025.
3.2. Banker
FI har tidigare uppmärksammat risken för att kriminella söker sig till mindre och mellanstora banker, vilken fortsatt kvarstår. FI lyfter även fram riskerna med korrespondentförbindelser, där banken behöver förlita sig på att motparten har effektiva och ändamålsenliga rutiner och kontroller för att motverka penningtvätt. Tillsammans med den höga utvecklings- och innovationstakten bedömer FI att riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism är
förhöjda inom banksektorn. Banksektorn kan bland annat utnyttjas för penningtvätt genom företagskonton, kontantuttag och digitala banktjänster.
3.3. Handel med kryptotillgångar
FI bedömer att handel med kryptotillgångar utgör en hög risk för penningtvätt, finansiering av terrorism och kringgående av sanktioner. Riskerna är kopplade till möjligheten till anonymitet och snabba gränsöverskridande transaktioner. Handeln med kryptotillgångar innebär även påtagliga risker ur ett konsumentskydds- och klimatperspektiv.
Genom Mica-förordningen minskar dessa risker något eftersom det införs krav på tillstånd från FI för att tillhandahålla kryptotjänster. Tillståndskravet innebär att FI vid en inledande prövning bedömer om företagen bland annat har en förmåga att hantera riskerna med penningtvätt och finansiering av terrorism. Antalet tillståndshavare är däremot fortsatt lågt jämfört med antalet aktörer som erbjuder tjänster till svenska konsumenter från andra länder,
vilket gör att FI:s möjligheter att agera är begränsade.
Sedan den 1 mars 2026 är det kriminaliserat i Sverige att driva finansiell verksamhet utan nödvändigt tillstånd eller registrering hos FI. Det finns aktörer som bedriver tillståndspliktig handel med kryptotillgångar utan att ha sökt tillstånd hos FI. Bland dessa aktörer riskerar såväl riskmedvetenheten som förmågan att motverka att de utnyttjas av kriminella att vara låg. Detta är en sårbarhet som ytterligare ökar risken att utnyttjas i brottsliga syften.
3.4. Företag som brottsverktyg och interna möjliggörare
FI bedömer alltjämt att risken för att företag och andra juridiska personer används som brottsverktyg är omfattande. Att det är enkelt och går snabbt att både starta och avveckla företag samt att byta ett företags ledning, försämrar spårbarheten och möjligheten att ingripa. Risken är därför stor att företag och andra juridiska personer används i mer komplexa och systematiska penningtvättsupplägg.
FI ser dessutom en framträdande risk för att finansiella företag utnyttjas med hjälp av interna möjliggörare, dvs. anställda som genom sin anställning bistår kriminella nätverk i exempelvis bedrägerier och penningtvätt.
3.5. Finansiering av terrorism
Säkerhetspolisen bedömer att Sverige fortsatt är ett legitimt mål för terrorattentat. Till skillnad från penningtvätt kan finansiering av terrorism ske med såväl lagligt som olagligt intjänade medel. Det kan räcka med små summor för att möjliggöra attentat både i Sverige och utomlands. FI bedömer att banker och olika typer av betalningsinstitut är de sektorer där riskerna är som störst. Även handel med kryptotillgångar bedöms innebära särskilda risker på området.
3.6. Internationella sanktioner
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lett till att EU utökat både antalet och omfattningen av internationella sanktioner. Den direkta exporten från Sverige till Ryssland har minskat kraftigt sedan inledningen av kriget. FI bedömer att det sannolikt sker en omfattande indirekt export av produkter på sätt som kan vara brottsliga.
Ekobrottsmyndigheten bedömer att sanktionsbrott och näringspenningtvätt kan överlappa varandra och delvis utförs av samma aktörer, genom komplexa, internationella bolagsstrukturer som döljer vilka som är verkliga affärspartners. FI:s fördjupade analys på området visar dessutom att träffsäkerheten i bankernas automatiserade sanktionsscreening generellt skulle kunna öka. Sammantaget bedömer FI att det finns en förhöjd risk för brister i finanssektorns förmåga att följa internationella sanktioner.
HSA Söderqvist Advokatbyrås rekommendationer
Mot bakgrund av FI:s prioriterade riskområden rekommenderar HSA Söderqvist Advokatbyrå att företag som omfattas av reglerna om penningtvätt, finansiering av terrorism och internationella sanktioner särskilt ska ta hänsyn till följande.
• Säkerställ att verksamhetens riskhantering uppdateras i takt med att nya produkter, tjänster eller distributionskanaler införs. Detta är särskilt relevant vid införandet av digitala tjänster, internationella transaktioner och tjänster som erbjuds utan fysisk närvaro. En hög utvecklings- och innovationstakt innebär att tidigare bedömningar kan behöva ses över.
• Säkerställ att arbetet mot finansiering av terrorism inte begränsas till misstankar om brottsligt intjänade medel. Bedömningen bör även omfatta transaktioner och kundrelationer där medlen har ett legitimt ursprung men ändå riskerar att användas för finansiering av terrorism.
• Se över om verksamheten har tillräckliga rutiner för att motverka risken för interna möjliggörare. Detta omfattar särskilt risken för att personer med intern tillgång utnyttjar sin ställning för att underlätta bedrägerier, penningtvätt eller annan brottslighet.
• Företag som erbjuder eller tillhandahåller tjänster kopplade till kryptotillgångar bör särskilt beakta riskerna med anonymitet och snabba gränsöverskridande transaktioner.
Tillståndspliktig verksamhet ska bedrivas med nödvändigt tillstånd från, eller registrering hos, FI.
Har ni frågor med anledning av det ovanstående är ni välkomna att kontakta HSA Söderqvist Advokatbyrå.
