Det är ovanligt att Högsta domstolen (HD) prövar köprättsliga mål. I ett nytt avgörande behandlas skyldigheten att reklamera fel i en vara inom skälig tid. Domen, även om utgången var tydlig för den som kan sin köprätt, ger en skarp påminnelse till företag att vara proaktiva vid hanteringen av inkommande varuleveranser för att inte riskera förlust av rätten att åberopa eventuella fel.
Fallet rör en norsk återförsäljare som köpt hyvlat virke från ett svenskt sågverk. Virket levererades direkt till en underleverantör för lackering och sedan vidare i säljkedjan till en slutkund. Denne märkte att virket hade hyvelskador och inte var så kvistfritt som kunde förutsättas – fel som enkelt hade upptäckts redan vid en okulär besiktning i samband med lackeringen. Slutkunden reklamerade till sin säljare, som i sin tur reklamerade till den norske återförsäljaren. Återförsäljaren reklamerade samma dag till sågverket. Drygt två veckor hade då gått från leveransen till underleverantören.
HD, som konstaterar att det är fråga om en vara av det slag som återförsäljaren normalt kan antas omsätta i sin affärsverksamhet och fel som enkelt hade kunnat upptäckas, finner att reklamationen inte skett inom skälig tid efter det att bolaget borde ha märkt felen. Rätt att göra påföljd gällande föreligger därmed inte.
Domen är en tydlig påminnelse om att den tid inom vilken företag förväntas undersöka och reklamera fel i varor är betydligt kortare än vad många tror. Både den svenska köplagen och den internationella köplagen CISG betonar vikten av snabbhet vid undersökning och reklamation. Företag som mottar varor bör därför säkerställa rutiner och tydliga processer för snabb och noggrann kontroll av mottagna produkter för att undvika rättsförluster. Om logistikkedjan är sådan att köparen inte tar emot varan måste köparen därmed säkra upp i avtal med mottagaren att och hur en undersökning ska ske alternativt tillse att avtalet med säljaren struktureras annorlunda än köplagens utgångspunkt.
