1. Bakgrund
Regeringen har den 13 maj 2026 beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag om ändringar i lagen (2004:46) om värdepappersfonder (LVF) och i inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Lagrådet har lämnat sitt yttrande den 4 juni 2026.
Förslaget grundar sig på Fondmarknadsutredningens delbetänkande ”En starkare fondmarknad” (SOU 2025:60) och syftar till att möjliggöra bildandet av skatterättsligt transparenta värdepappersfonder i Sverige. Det övergripande syftet är att den skattemässiga situationen vid investeringar i sådana fonder ska bli densamma som vid en direktinvestering.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Regeringen bedömer att det inte finns behov av övergångsbestämmelser.
2. Lagrådsremissen för skattetransparenta värdepappersfonder
2.1. Inledning
Lagrådsremissen föreslår att det ska bli möjligt att bilda en ny typ av värdepappersfond som är skatterättsligt transparent och öppen enbart för vissa kategorier av institutionella
investerare. Den nya fondformen ska regleras genom en ny bestämmelse i LVF.
En svensk värdepappersfond är inte en juridisk person men behandlas inkomstskattemässigt som en sådan. Beskattningen sker inte på avkastningen av och kapitalvinster på tillgångar i fonden. I stället ska fondens andelsägare ta upp en schablonintäkt till beskattning. Reglerna om kapitalvinstbeskattning på delägarrätter gäller vid avyttring av fondandelar, samt på utdelningar.
I lagrådsremissen har det föreslagits bestämmelser som möjliggör att bilda skattetransparenta värdepappersfonder. Dessa ska vara tillgängliga för svenska offentligrättsliga organ som är helt undantagna från beskattning och för vissa svenska privaträttsliga institutionella investerare som är helt eller delvis undantagna från
inkomstbeskattning. Motsvarande utländska organ och privaträttsliga institutionella investerare ska få samma möjlighet.
2.2. Kretsen av investerare
Fonden ska, om det anges i fondbestämmelserna, vara öppen enbart för investerare som tillhör en eller flera av följande kategorier:
a) staten, kommuner, regioner och kommunalförbund,
b) utländska stater och utländska offentliga organ,
c) livförsäkringsföretag som bedriver verksamhet enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) och utländska motsvarigheter,
d) tjänstepensionsföretag som bedriver verksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag och utländska motsvarigheter,
e) utländska tjänstepensionsinstitut med rätt att bedriva verksamhet i Sverige, samt
f) pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska motsvarigheter.
Begränsningen till dessa kategorier motiveras dels av de skattemässiga riskerna och den administrativa börda som ett brett andelsägande skulle medföra, dels av att det i huvudsak är
fråga om aktörer som förvaltar pensionsmedel eller kapital för allmänhetens räkning och som kan investera direkt utomlands utan att belastas med utländsk källskatt på utdelning.
2.3. Fondbestämmelser och andelsklasser
Det ska framgå av fondbestämmelserna om en värdepappersfond är öppen enbart för de uppräknade kategorierna av institutionella investerare och i förekommande fall vilka av dem.
Om en ändring i fondbestämmelserna innebär att fonden upphör att vara en skattetransparent fond ska de nya fondbestämmelserna tillämpas från och med den 1 januari kalenderåret närmast efter det att Finansinspektionen godkänt ändringen. Syftet med denna reglering är att undvika att det uppstår tidsperioder när andelsägarna varken beskattas löpande eller genom schablonbeskattning.
Andelsklasser i en värdepappersfond ska vidare kunna vara förenade med villkor för skatterättslig status och administration av skatt. Denna möjlighet ska gälla generellt för alla värdepappersfonder samt specialfonder.
2.4. Skatterättslig reglering
Den skatterättsliga regleringen genomförs genom två nya bestämmelser i IL. Enligt den första ska bestämmelserna om värdepappersfonder i IL inte tillämpas på en skattetransparent värdepappersfond. Fonden ska inte behandlas som en juridisk person och är inte ett skattesubjekt. I stället beskattas andelsägarna löpande för avkastning som uppstår i fonden i förhållande till deras andel, och en avyttring av en fondandel behandlas som en avyttring av
andelsägarens proportionella andel av samtliga tillgångar i fonden. Den andra bestämmelsen reglerar övergången från en skattetransparent fond till en vanlig värdepappersfond. Vid en
sådan övergång ska andelsägarens anskaffningsutgift för fondandelarna anses vara summan av de omkostnadsbelopp som andelsägaren haft för var och en av tillgångarna i fonden.
Övergången medför inte att en skattepliktig avyttring ska anses ha skett.
3. Lagrådets yttrande
3.1. Andelsklass för skatterättslig status
Lagrådet har noterat att ordalydelsen i den föreslagna bestämmelsen ger intryck av att det i en och samma värdepappersfond kan finnas både en andelsklass som är skattetransparent och en andelsklass som inte är det. Vid föredragningen har upplysts att detta inte är avsikten. Lagrådet har rekommenderat att detta förtydligas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
3.2. Fast driftställe för utländska andelsägare
Lagrådet har lyft fram att frågan om fondbolagets verksamhet kan ge upphov till fasta driftställen i Sverige för utländska andelsägare i den skattetransparenta fonden.
Frågeställningen har inte berörts i lagrådsremissen och Lagrådet har anfört att den bör belysas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
3.3. Anskaffningsutgift och likvida medel i svensk valuta
Lagrådet har lyft ändringsförslaget till en bestämmelse i IL som tar sikte på beräkning av anskaffningsutgiften på andelar i samband med karaktärsbyte från en skattetransparent fond. Lagrådet har påpekat att ordalydelsen i förslaget inte täcker likvida medel i svensk valuta, eftersom pengar i svensk valuta saknar skattemässigt omkostnadsbelopp. Det riskerar att medföra att avkastning som redan har beskattats, men ännu inte tagits ur fonden, vid ett
eventuellt karaktärsbyte blir föremål för dubbelbeskattning. Lagrådet har framfört att det i lagtexten bör anges att anskaffningsutgiften ska höjas med ett belopp motsvarande likvida medel i svensk valuta som belöper på andelen.
3.4. Risk för uttagsbeskattning vid karaktärsbyte
Lagrådet har påpekat att ett karaktärsbyte av fonden, från skattetransparent till att vid inkomstbeskattningen behandlas som juridisk person, kan utlösa uttagsbeskattning hos en privat institutionell investerare med blandad verksamhet, dvs. verksamhet som delvis beskattas enligt IL. Lagrådet har konstaterat att lagrådsremissen varken för ett resonemang om varför övergången inte ska anses utlösa en skattepliktig avyttring, eller analyserar om karaktärsbytet kan utlösa beskattning enligt annan bestämmelse. Lagrådet har förordat att, om syftet är att uttagsbeskattning inte ska utlösas, ett uttryckligt undantag från uttagsbeskattning ska införas i lagstiftningen.
3.5. Kupongskatt
Lagrådet har ifrågasatt bedömningen i lagrådsremissen att inga lagändringar i kupongskattelagen behövs. Lagrådet har anfört att kupongskattelagen – till skillnad från inkomstskattelagen – använder den civilrättsliga definitionen av värdepappersfond, och att Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en kontraktsrättslig UCITS-fond anses vara utdelningsberättigad. Eftersom kupongskattelagen likställer andelar i en svensk värdepappersfond med aktier i ett svenskt aktiebolag, medför inte fondens skattemässiga transparens vid inkomstbeskattningen automatiskt att kupongskatt inte ska utgå. Lagrådet har förordat att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet övervägs om det finns behov av en reglering som undantar utdelning på andelar i skattetransparenta fonder från kupongskatteskyldighet.
HSA Söderqvist Advokatbyrås rekommendationer
Den nya skattetransparenta fondformen är i första hand relevant för fondbolag och förvaltningsbolag som förvaltar kapital åt institutionella investerare såsom pensionsstiftelser, tjänstepensionsföretag, livförsäkringsföretag samt kommuner och regioner. I dag väljer många av dessa aktörer att investera via utländska fondstrukturer för att undvika den utländska källskatt på utdelning som kan uppstå vid investeringar genom en vanlig svensk värdepappersfond. Den föreslagna fondformen syftar till att göra det möjligt att i stället erbjuda en konkurrensmässigt likvärdig struktur i Sverige. Fondbolag som riktar sig mot den
institutionella marknaden och som i dag upplever att svenska fonder är mindre attraktiva på grund av skattemässiga nackdelar bör därför särskilt bevaka det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Det bör dock noteras att flera av de frågor som Lagrådet har lyft inte är lösta i nuvarande lagförslag. Det gäller bland annat risken för att fondbolagets verksamhet ger upphov till fasta driftställen i Sverige för utländska andelsägare, risken för uttagsbeskattning vid karaktärsbyte samt kupongskattens tillämpning på skattetransparenta fonder. Dessa frågor förväntas behöva hanteras i den fortsatta beredningen. HSA Söderqvist Advokatbyrå rekommenderar att berörda aktörer i god tid inför det planerade ikraftträdandet den 1 januari 2027 utvärderar de skattemässiga och administrativa konsekvenserna av den nya fondformen för sin verksamhet.
Har ni frågor med anledning av det ovanstående är ni välkomna att kontakta HSA Söderqvist Advokatbyrå.
